Sammanfattning

Att påverka andras politiska åsikter är en indirekt form av politisk makt eftersom man påverkar hur andra stödjer - till exempel röstar - de politiska blocken. Konkurrensen om att påverka befolkningens politiska åsikter bör vara rättvis i den ideala demokratin.

Första orättvisan

Ett exempel på första orättvisan är om borgerliga journalister som vill påverka fackmedlemmars politiska åsikter till att bli mer borgerliga diskrimineras därför att de just är borgerliga. Det är LO som står för denna förmodade diskriminering. LO bör sluta diskriminera eller så bör borgerliga fack startas. Diskriminering angående politiska åsikter finns förmodligen gentemot personer som vill nå ut till andra målgrupper än fackmedlemmar. 

Andra orättvisan

Delarna av alla organisationer i Sverige som bör vara neutrala är som helhet förmodligen inte det utan gynnar mer än de borde de som agerar för att påverka befolkningens politiska åsikter till att bli mer vänster. Detta är orättvist mot de som påverkar befolkningens åsikter till att bli mer borgerliga. 

Större delen av LO och hela SVT och Sveriges Radio bör vara neutrala. Klicka här för motivering.

Oetisk påverkan

Ett exempel på oetisk påverkan av politiska åsikter är LO som förmodligen agerar för att försöka påverka de politiska åsikterna hos de medlemmar som inte vill vara med om sådana försök. Det är inte att respektera dessa medlemmar. 

Finansiering av partierna och politiska utnämningar

Det kan finnas andra orättvisor i den politiska konkurrensen än kampen om att påverka de röstberättigades politiska åsikter. Till exempel kan finansieringen av de politiska blocken vara orättvis och göra att ett block får lättare att konkurrera om politisk makt. Politiska utnämningar kan också ske på ett sätt som försämrar den politiska konkurrensen mellan blocken. Om vänner till ena blocket får mer utnämningar än vänner till andra blocket så kan förstnämnda blocket gynnas av det genom att locka till sig fler vänner och utveckla kompetensen hos de sina. 

Hur mycket blocken gynnas av orättvisor i att påverka befolkningens politiska åsikter kan sättas i relation till hur de gynnas av finansiering och politiska utnämningar. En sammanvägning av dessa områden bör ligga till grund för att avgöra hur rättvis politiken är i ett land och därmed hur bra demokratin är. 

Låg politisk konkurrens är dåligt för demokratin

Skaparen av demokratimodellen konkurrensdemokrati, även kallad elitdemokrati, heter Joseph Schumpeter och han skrev om en ideal demokrati. Enligt en definition av ideal demokrati som bygger på det Schumpeter skrev är Sveriges demokrati av låg kvalitet om den politiska konkurrensen är orättvis enligt en sammanvägning av de två orättvisorna, blockens finansiering och politiska utnämningar.