Manifest för ideal demokrati och lika makt

Det här är en skrift som med respekt för demokratins spelregler tar ställning för att demokratin ska bli ideal och att människor ska börja ha lika makt över politiken.

Av Johan Rune, kjgrune@yahoo.se.

Makten över tanken

Ord, bilder och ljud påverkar våra åsikter, värderingar och känslor. Denna åsiktsbildning är relaterad till makten över tanken och det är något som behöver förhållas till när det gäller demokratin.

Obalans i länder

I Sverige och i USA, och i fler länder gissar jag, finns det en situation när institutionerna (media, utbildningsväsendet, kultur, fack, arbetsgivarorganisationer med mera)

sammantaget hjälper vänsterpolitiker mer än högerpolitiker i hur de påverkar befolkningens åsikter.

I Sverige så är journalisterna oftare vänster än höger, vilket förmodligen påverkar befolkningen till att i högre utsträckning ha mer och starkare vänsteråsikter.

Fackföreningarna är ofta vänster och påverkar säkerligen sina medlemmar till att ha vänsteråsikter med hjälp av sina tidningar, utskick och det talade ordet.

Universitetslärare och lärare i övrigt är oftare vänster än höger och kanske gör det att de Sverigeboende exponeras för en ökad benägenhet att ha vänsteråsikter.

Svenska kyrkan har nämnts som vänsterbenägen, och kanske har den påverkat fler vänsterut än den påverkat människor högerut.

Big Tech, det vill säga bland annat Facebook, Twitter, Youtube, Google och Amazon, anklagas, kanske med rätta, att gå hårdare åt högerpersoner och högerorganisationer än de som är vänster, när det gäller motsvarande företeelser.

I USA gissar jag att situationen är densamma, bortsett från hur kyrkorna påverkar befolkningen, vilken situation jag inte känner till.

De här situationerna innebär att konkurrensen mellan höger- och vänsterpolitiker, och mellan höger- och vänsterkandidater, inte är “fair”, rättvis. Vänsterpolitiker har helt enkelt lättare att konkurrera mot högerpolitiker på grund av hur landets åsiktsbildning går till.

Obalans innebär att demokratin inte är ideal

Konkurrenssituationen mellan höger- och vänsterpolitiker måste vara “fair” för att demokratin ska vara så bra den kan vara. För att den ska vara ideal. När konkurrensen är “fair” är demokratin ideal. Det är det enda kriteriet på ideal demokrati.

Jag hämtar inspiration till denna uppfattning från nationalekonomen Joseph Schumpeter. Här följer en kort beskrivning av vad han skrev, vilket är hämtat ur boken “Schumpeter” på Norstedts akademiska förlag. Han skapade en ny teori om vad demokrati är (i avsnittet “En annan teori för demokrati”).

För det första skrev han att den “demokratiska metoden” är ”ett institutionellt arrangemang för politiska beslut, där individerna får makt att besluta genom en fri tävlan om folkets röster.”

För det andra skrev han att det finns en skala. När konkurrensvillkoren för kandidaterna till politiska poster kan beskrivas som ”fri konkurrens om fria röster” så råder demokrati. Annars är det autokrati. Den ändpunkt på skalan som finns där det är autokrati är när ”all konkurrens med den etablerade ledaren förhindras med våld”. Den andra ändpunkten på skalan, då det är demokrati, är ett idealt tillstånd som han beskriver som att det inte råder ”ohederlig” eller ”bedräglig” konkurrens eller konkurrensbegränsning. På engelska uttrycks det som att det inte råder “unfair” konkurrens. Jag tolkar det som att Schumpeter menar att konkurrenssituationen mellan kandidater till politiska poster ska vara “fair” när idealet råder.

Vilken konkurrenssituation mellan menar Schumpeter att den ska “fair” för att idealet ska råda? Menar han hur samhällets åsiktsbildning går till, så som är fokuset i denna skrift? Menar han tillgång på materiella resurser? Han ger inte något för mig tydligt svar på det. En ledtråd är att han skriver att begreppet “konkurrens om ledarskapet” med fördel kan jämföras med begreppet konkurrens på det ekonomiska området. Han skriver, med min översättning, att “i ekonomin saknas konkurrenselementet aldrig helt och hållet, men det är nästan aldrig perfekt” (Perfekt konkurrens är ett begrepp inom nationalekonomi).

Nämnas kan också att han alls skapar sin nya teori om demokrati mycket är på grund av hur bildandet av individers åsikter går till. Han skriver att de bildas på ett mycket bristfälligt sätt, dels när människor är samlade i grupper och dels när människor tar del av media. Schumpeter skriver att befolkningen har så svårt att förhålla sig till gruppers försök att påverka dess politiska vilja att “det vi står inför i analysen av politiska processer är i stort sett ingen äkta utan en konstgjord vilja.” Detta skriver han i avsnittet “Den klassiska doktrinen om demokrati”.

Olika mycket makt

I den orättvisa situation som jag har beskrivit här, då institutionerna ger vänsterkandidater orättfärdiga fördelar (det är lika illa om högern ges orättfärdiga fördelar, men den situationen förekommer knappas någon stans gissar jag) genom sin påverkan på befolkningens åsikter, kan man säga att högerkandidater har mindre politisk makt än vänsterkandidater?

De högerpolitiker som inte har övergett eller förminskat sina drömmar, ideal och behov, vilket en människa kan hemskt nog kan lockas att göra när man missgynnas av strukturer så som här beskrivs, har lägre chans än vänsterpolitiker att förverkliga sina drömmar och ideal, och mätta sina behov.

Det är en rättighet för två lika begåvade personer och som har samma sociala situation att ha lika chans att förverkliga sina demokratiskt förenliga politiska ideal, drömmar, och mätta sina behov, utan att behöva överge dessa. Denna rättighet är inte tillgodosedd idag i Sverige och i USA för högerpersoner som vill kandidera till politiska poster. Orsaken är att institutionerna orättfärdigt stöder vänsterkandidaterna mer än högerkandidaterna.

Institutionerna har rätt att göra detta, och deras rätt ska inte inskränkas. Hur situationen ska bli ideal återkommer vi till senare i skriften.

Ett annat sätt att uttrycka att högerpersoner inte har samma chans att nå sina drömmar och ideal och mätta sina behov som politiker är att de inte har samma chans att uppnå lika mycket individuell autonomi.

Att högerpersonen som inte har kompromissat sina drömmar, ideal och behov inte har samma chans att förverkliga dessa med hjälp av engagemang i politiken innebär att hen inte har lika stor makt som vänsterpersoner. Det råder inte lika makt mellan höger- och vänsterpersoner i Sverige och i USA. Detta är ett demokratiproblem. Detta tillstånd råder inte i en ideal demokrati.

Eftersom högerkandidater till politiska poster har lägre makt än vänsterkandidater i många länder så kan man säga att de personer som de representerar eller vill representera, det vill säga högerväljare, har lägre makt än vänsterväljare.

När höger- och vänsterkandidater inte konkurrerar “fair” så vet man inte hur valresultaten hade blivit om konkurrenssituationen varit “fair”. För den som är nyfiken på hur ett land skulle se ut när det är ideal demokrati är det därför av intresse att se till att det är “fair” konkurrens mellan kandidaterna.

Metoder

Demokratin är värdefull och förbättringar av demokratin ska endast ske genom att använda demokratiska metoder. Principen om icke-våld ska gälla oinskränkt.

Vissa åtgärder av dem som beskrivs nedan kräver politisk makt. Denna kan vinnas av lika makt-anhängarna genom att ställa upp i politiska val, eller kan beslutas av befintliga politiker.

Några åtgärder kräver en kulturförändring hos högern. Till exempel så behövs fler högerpersoner i media och inom övriga yrken där befolkningens politiska åsikter, värderingar och känslor påverkas i relativt hög grad. Detta uppnås bland annat genom att föräldrar stöttar sina barn som är höger i att börja en karriär inom media eller i andra yrken där det sker en relativt stor påverkan på befolkningens politiska åsikter.

Kanske behöver de borgerliga personerna i tungt åsiktspåverkande yrken dessutom agera lika aktivistiskt som, eller mer än, sina vänsterkollegor. Även för sådan aktivism behöver föräldrarna kanske stötta sina barn som är höger lika mycket som föräldrar stöttar aktivism hos sina barn som är vänster. Idag söker sig för många unga högerpersoner till yrken som ekonom och ingenjör, där man inte påverkar andras åsikter i någon högre grad. Vad detta betyder är som nämnts att högern behöver genomgå en kulturförändring.

Observera att högern kan få hjälp från vänstern i att utjämna hjälpen som höger- respektive vänsterkandidaterna får från de nämnda institutionerna. Närmare bestämt av de vänsterpersoner som är mer för ideal demokrati än de är vänster. Dessa vänsterpersoner vill att högerindivider ska ha mer makt, så att de får lika makt, och de vill att demokratin ska vara ideal. Därför söker sig dessa individer till yrken där befolkningens politiska åsikter påverkas så lite som möjligt, och de ser till att inte använda aktivism som gynnar vänstern. Om de har chansen kanske dessa vänsterpersoner till och med medvetet utför aktivism som gynnar högern.

Åtgärder

1. Ofta är public service-media något som orättfärdigt gynnar vänsterkandidater. Om den nämnda kulturförändring sker så kan denna situation lösas. Annars finns alternativet att lägga ner public service. Vill man inte lägga ner det, kan politikerna behöva intervenera för att öka chansen att höger- och vänsterkandidater har fair chanser att skaffa sig politisk makt. Detta kan ske genom att budgeten för public service delas upp mellan de politiska partierna, och de tv- och radiokanaler som finns delas ut mellan partierna. De politiska partierna sköter därefter tillsättning av personal. Några partier som samarbetar kan driva en kanal, och några andra som samarbetar kan driva en annan kanal. Ett parti som ingen vill samarbeta kan driva en tredje kanal, men med mindre budget än de andra kanalerna. Detta skulle leda till en polarisering, om vänsterpersoner tittar på vänsterkanalen och högerpersoner tittar på högerkanalen. Det finns inga uppenbara problem med en sådan polarisering. En effekt är möjligen att illusionen om en unison “folkvilja” motverkas men det vore mer sunt än ett problem.

2. Åstadkom en kulturförändring hos högern och vänstern, så att fler högerpersoner söker sig till yrken som i hög grad påverkar befolkningens politiska åsikter, såsom inom media, lärare, Big Tech, bibliotekarie, och så att fler vänsterpersoner söker sig till yrken där befolkningens politiska åsikter förändras i minimal grad. Personer som är höger och arbetar som lärare till barn bör inte söka att agera aktivistiskt mot barnen. Detta är högerns motsvarighet till vänsterns “den långa marschen genom institutionerna”.

3. Fackförbunden stödjer oftare vänstern än högern. De kan stödja dem med det skrivna ordet, med det talade ordet och med ekonomiska och andra materiella resurser. Arbetsgivarorganisationer tenderar att stödja högern, men de har inte lika stor påverkan på befolkningens politiska åsikter som facken har. Situationen för denna sektor är därför problematisk. Åtgärden är att starta fackförbund som stödjer borgerna på motsvarande sätt som flertalet av dagens fackförbund stödjer vänstern.

4. En TV-kanal för nyheter som stödjer högern såsom Fox News Channel i USA bör finnas om det är lönsamt med en sådan. En radiostation som stödjer borgarna bör finnas som liknar de “talk radio” stationer i USA som stödjer högern. Fox News Channel bör även finnas för svenska tittare att tillgå i sitt kanalutbud.

5. Idag förknippas högerpersoner ofta felaktigt med “högerextremism” i formen rasism, främlingsfientlighet, våldsamhet. “Höger” bör definieras som ungefär “vill ha mindre offentlig sektor” och utan sådana parametrar. Samtidigt förknippas inte vänsterpersoner felaktigt med extremism. Detta ger högerkandidater orättfärdigt ett sämre rykte än vänsterkandidater. Innebörden av begreppet “högerextremism” bör förändras till att betyda ungefär “vill ha extremt liten offentlig sektor” och inte betyda våldsamhet, rasism, främlingsfientlighet. Högerjournalister och högerpolitiker bör vara de första som slutar använda en för borgarna negativ formulering av begreppet “höger”.

6. Sprida budskapet i detta manifest. Ju fler som tycker så som står här, desto fler högerpersoner kommer att börja jobba inom yrken där man i hög grad påverkar befolkningens politiska åsikter, och desto fler vänsterpersoner kommer välja bort att jobba i sådana yrken.

Dessa och andra relevanta åtgärder bör utföras tills summan av institutionerna i ett land tillhandahåller en konkurrenssituationen som är “fair” för höger- och vänsterkandidater. I Sverige är detta liktydigt med att säga att konkurrensen mellan borgerliga blocket och vänsterblocket ska vara “fair”.

I ett land där summan av institutionerna hjälper vänstern mer än högern gäller att om en sektor som påverkar mångas åsikter är dominerad av högerpersoner, bör denna sektor inte åtgärdas så att det börjar jobba lika många vänsterpersoner där. Detta därför att summan av institutionerna då skulle öka sitt gynnande av vänsterpersoner, vilket skulle innebära lägre kvalitet på demokratin.

Tiden är inne för en skrift av detta slag

68-vänstern sysslade och kanske sysslar med “den långa marschen genom institutionerna”. Jag gissar att det delvis handlar om det som denna skrift berör, att ta plats där man kan påverka befolkningens politiska åsikter i så hög grad som möjligt. Det är nu dags för högern att göra samma marsch.

68-vänstern drevs av tankar på att arbetarna skulle få ökad makt och att det skulle bli “ekonomisk demokrati”. Det var detta som gjorde att de med behag gick “den långa vägen genom institutionerna”. Vad kan behövas för att högern av idag ska ha lika stark vilja att dominera bildandet av åsikter som vänstern har? Svaret har också med makt att göra, och med demokrati.

Makt som i lika makt, som har beskrivits i denna skrift.

Demokrati som i ideal demokrati, som har beskrivits i denna skrift.

Men kan ideal demokrati och lika makt vara lika motiverande som 68-vänsterns idéer? Det återstår att se. En fördel för “idealdemokrater” är som redan nämnts att vänsterpersoner som är mer för ideal demokrati och lika makt kan komma att stödja upprättandet av ideal demokrati fastän de minskar vänsterns åsiktsbildning.

Ideer om maktfördelning i politiken har väckt enorma krafter om man ser på historien, såsom kommunistiska revolutioner runt om i världen, och har motiverat upprätthållandet av kommunistiska skräckvälden. En skillnad mellan kommunismen och idéerna i denna skrift är att kommunismen ville ha ett helt nytt styrelseskick, men det är inte målet med denna skrift, utan målet är att utgå från den demokrati som råder men att förbättra den. Idéerna i denna skrift torde därför inte vara lika explosiva.

Vänner av ideal demokrati och vänner av ökad kapitalism uppmanar jag att anse att dessa idéer om ideal demokrati och lika makt kan medföra en ökning av motivation till en önskad förändring av samhället.

Denna kamp är viktig

Kampen för ideal demokrati, och den lika makt som den leder till, är till nytta för högerpersoner på en individuellt plan, eftersom de får mer makt och mer lika makt, samt bidrar till att länder utvecklas i en så positiv riktning som är möjlig.

Ett land som genomgår en förändring mot bättre demokrati så som beskrivits här kommer få fler och starkare högerregeringar eftersom befolkningen kommer att påverkas till att bli mer höger. Med “höger” menas i denna skrift ungefär att man vill att offentliga sektorn ska bli mindre, och innefattar inte något ställningstagande till exempelvis hur många flyktingar som ska tas emot, och inte heller om ett lands traditioner och värden ska bibehållas och stärkas.

Ett land som är höger, har en liten offentlig sektor, är av högre moral än ett land som är vänster, eftersom färre personer tvingas eller hotas på ett orättfärdigt sätt vid skatteindrivning. Att minimera tvång, vilket en form av våld, är det viktigaste när man jämför politiska ideologier.

Den som bryr sig om den materiella välfärden för de fattigaste i ett land bör vända sig till kapitalismen. Den har visat sig vara bäst på att föra människor ur fattigdom.

Den långsiktiga utvecklingen av kapitalismen leder även till att de materiellt fattiga får det bättre och bättre samtidigt som skatten blir lägre och lägre. Denna cykel ser ut på följande sätt. De som blivit rika blir i sunda länder är tacksamma över det land de bor i eftersom det gett dem möjlighet att skapa rikedom. Därför vill de ge tillbaka till befolkningen i landet. De donerar därför av sin förmögenhet till exempelvis utbildning för dem utan större ekonomiska resurser. Dessa donationer ger fler fattiga möjligheten att utbilda sig och själva bli rika, vilket skapar fler som är tacksamma och kan ge till samhället. Detta bildar en positiv spiral när det gäller den ekonomiska situationen för de fattigaste. När fler fattiga får det bättre får staten in mer skatt, vilket ger utrymme att sänka skatten. Med “sunda länder” menas rättsstater där “den amerikanska drömmen” lever väl, där alltså fattiga kan förbättra sin ekonomiska situation genom talang eller hårt arbete. Med “sunda länder” menas även att det finns en uppskattning hos befolkningen för personer som har lyckats förbättra sin ekonomiska situation.

Kampen för lika makt och ideal demokrati leder till starkare kapitalism på två sätt. Som nämnts så är ett sätt att väljarna påverkas till att rösta mer högerut. Det andra sättet är att när väljarna påverkas att se mer positivt på högern så uppskattar de kapitalismen mer, och det stärker kapitalismen genom att de rika får mer uppskattning när de donerar, vilket leder just till att de donerar mer. Ökade donationer leder till att befolkningen har en ökad uppskattning för kapitalismen och stödjer den ännu mer.

Kanske är en viss grad av altruism, till exempel skapad av kristendom, en förutsättning för viljan för de rika att ge tillbaka till sitt land.